Pojken, sommaren 1974, han var 14 år och tillbringade fortfarande en stor del av sommaren på landet. Hans första sommarjobb på faderns kontor var över och det var ändå något som drog på landet som i övrigt innehöll mycket som han vuxit ifrån.
Hans stora kärlek och förälskelse- på avstånd, Lena, var ute här på landet 10 mil utanför storstaden samtidigt. Hon var den sötaste tjejen han någonsin träffat och de var jämnåriga grannar på landet om somrarna. Nåja Lena var tre år äldre och även om de när de var yngre inte spelade någon större roll i deras lekar, men ju äldre de blev, växte Lena ifrån honom samtidigt som hon blev oåtkomligt ännu mer åtråvärd.
Hon hade visst en pojkvän som kallades "Kristallen" ryktades det, och det var ett rykte som gjorde honom olycklig. Pojken, som heter Olav kunde ändå inte släppa hoppet och de nattliga drömmarna om flickan som var så lik Agneta Fältskog i ABBA som året innan vunnit schlagerfestivalen med "Waterloo". Som alltid när han vaknade efter dessa drömmar var kalsongerna blöta, och han kunde bara tänka på hur han skulle få möjlighet att träffa henne under dagen. Kanske fråga om hon ville spela kort, som de brukade göra när även andra jämnåriga i byn var med eller något av hans sällskapsspel.
Lena bodde med sina föräldrar och syster i en dalsänka i skogen och det hände att han smög upp till höjden där han hade perfekt utsikt på deras hus som liksom hade två filialer med en sammanlänkande veranda som höll ihop det lilla torpet som bestod av två delar.
Flickan, som vi nu vet heter Lena var 17 år, söt och blond som en något yngre Agneta Fältskog var klädd i dåtidens balla Gul&Blå Jeans som var så tajta att hon fick ligga på sängen för att dra på dem. Hon hade en kofta som gick till midjan och håret i hästsvans denna dag.
Denna lördag var hon en stridslysten sur tjej som tyckte att hennes föräldrar var de värsta man kunde ha, att livet var fruktansvärt orättvist och det var helt sjukt att inte hon, som snart var myndig (myndighetsåldern hade nyligen sänkts till 18 från 20 år till hennes föräldrars ogillande) inte skulle kunna vara hemma i stan själv en vecka utan måste följa med föräldrarna till landet! varför kunde de inte lita på henne? Pappan var på fiskeresa med vänner, syrran var på läger och hon var ensam med mamma som skulle "passa henne som en barnunge".
Bara för att det gick fel EN gång med en fest som gick överstyr med fylla och inte bara mellanöl utan starkare saker, så grannen hade fått ringa Lenas föräldrar. Men det var ju ett år sedan! Nu skulle hon enligt den ursprungliga planen bara vara ensam med Clara och Vickan hemma. (hon nämnde inte Kristallen eftersom hennes föräldrar inte ville UPPMUNTRA till sex och allt som följde, trots att de inte var dummare än att de förstod att det hände saker även på dagtid hemma i stan). Men denna plan förbjöds bestämt trots massor av tjat, skuldbeläggande och tjurighet.
Det var bara alltså Lena och hennes mamma hemma och Lena skulle ALDRIG förlåta sin mamma att hon var så bestämd i sitt NEJ till att låta flickan vara kvar i stan. Hela dagen hade Lena knappt svarat på tilltal, vägrat äta med sin mamma eller lyssnat till förslag och slängt i dörrar.
Det var ungefär vid samma tid som pojken, Olav lagt sig tillrätta på magen i mossan med stensöta runt omkring och kunde spana ner på sin drömtjej med de vuxna kvinnoformerna, bröst och rumpa under de tuffa jeansen och håret som han trodde sig känna doften av ända hit 25 meter ovanför uppe på berget, dold bakom en sten och buskar. Hennes Timotej hårschampoo kunde han bli förtrollad av. Precis som hennes Patchouli parfym som han alltid skulle förknippa med henne- hans oåtkomliga förälskelse, den första.
Ja det råkade vara då, som han legat där en liten stund och betraktat Lena som verkade tvärarg och sur och hennes bestämda och tålmodiga mamma som stod med en hink vid vinbärsbuskarna som han fick se scenen han absolut inte borde fått se. Scenen när bägaren rågade måttet, (inte av vinbär) för mamman till Lena.
Flickan; När gick Lena över gränsen? Förmodligen när hon sa "jävla kärring!" till sin mamma efter att ha upptäckt att mamman lagit beslag på hennes förbjudna cigarettpaket Marlboro i hennes väska. Hon kände det själv, att hon klev över en gräns och det var rädsla hon kände, som ersatte hämndkänslorna för hon hörde mammans bestämda steg på trappan upp mot verandan, kände det hårda taget om armen och såg blicken. Mammans blick som på en sekund hade varit trött och tålmodig om än envis och bestämd, men nu; förbytt till vrede hos en mor som fått nog.
Lena kände hur hon drogs mot mamman som satte sig på en stol mitt på verandan och fattade vad som vankades.
Nej, mamma! Du kan inte... jag är faktiskt 17 år!
- Kan inte vadå? Nu får det vara nog. Du ska få smäll på stjärten, Det har gått alldeles för lång tid sen sist!
Pojken; Olav rörde sig inte en centimeter, andades knappt så full av häpnad över vad han bevittnade. Den söta 17 åriga flickan som han aldrig kunde sluta tänka på blev bryskt lagd över sin mammas knä där hon satt på stolen. Hon protesterade vilt men det var något med kaxigheten som i ett slag hade försvunnit, som om hon insett att matchen var förlorad, när hon lydigt men uppenbarligen chockad och ångerfull lät sig placeras, läggas upp över mammas knä för att få.... smäll!
Han hörde deras ordväxling och blev ändå inte helt förvånad över att det kunde hända- det han nu skulle få bevittna men absolut inte BORDE få se. För några år sedan hade han hört Lenas mamma prata med någon av tanterna på Konsum i och med att familjen skaffat hund; "Ja Tosse är alldeles tokig i Lena, följer henne som hennes livvakt- ja Sussie också förresten. Han skäller bara man säger till flickorna på skarpen, och när man ska ge dom smäll måste man stänga in honom först"
Redan då hade han förstås reagerat, men hade svårt att tro att mamman inte skojade. Fick Lena verkligen smäll? Det här var innan agaförbudet, och inte ovanligt att det hände även stora flickor, men ändå. Lena var för honom närmre en vuxen tjej.
Nu kom konversationen tillbaka förstås och han såg med overklighetskänsla att det var på allvar. Lena fick på riktigt smäll om hon var olydig och det verkade hon sannerligen ha varit nu. Han låg i en vinkel så att Lenas ansikte var vänt ifrån honom, och han såg bara hennes ben som sprattlade men på mammans uppmaningar försökte hålla sig kvar mot verandagolvet.
Lenas sexiga välformade stjärt i dom sexiga tuffa Gul och blå jeansen högt uppe som den centrala viktigaste kroppsdelen i mammans knä och huvudet och håret lågt ned mot golvet på andra sidan mammans knä från hans vinkel. Den blonda hästsvansen och Lenas armar hjälplöst snuddande vid golvet. Och så mammans regelbundna rytmiska knallhårda daskar på hennes stjärt så det small i dalen!
Bara mamman pratade uppläxande bestämda meningar och han kunde höra; Det HÄR behövde verkligen du! Jag tror vi får börja med smäll igen lite oftare!!! DASK DASK DASK. Lena snyftade dämpande ; "Aj, aaj, ... aj aj snälla mamma sluta aj aj aj jag är för gammal för smäll DASK DASK DASK mammans handflata höjdes och träffade med full kraft hennes rumpa obönhörligt beslutsamt och hennes lugna ilska verkade ha kanaliserats i smällandet av dottern. Lena måste jämrat sig med orden; Någon kan se! för han hörde mamman; det är ingen som ser på du kan vara lugn och skulle det vara så må det vara hänt" DASK DASK DASK.
Olav såg till att vara väl gömd när han andlöst bevittnade bestraffningen här och nu. Han på magen i mossan med stånd under jeansen. Lena tvärsöver mammans knä långt ifrån den nästan vuxna kvinnan som han åtrådde. All den söta snygga tuffhet och erfarenhet hon utstrålade annars var förvandlad till en liten olydig flicka som uppfostrades av sin mamma. Lugnt och metodiskt smällde det i dalen minut efter minut efter och det måste ha hänt många gånger förut. Nej hans åtrå hade faktiskt inte minskat trots att Lena fallit från drottningtronen till en olydig prinsessa. Tvärtom. Olav hade aldrig sett någon flicka få smäll förut och nu skämdes han lite över att det spände i byxorna, att han blev kåt av att se på i stället för att bara känna medlidande.
Flickan; När Lena insåg det oerhörda som skulle hända, att mamma menade allvar med att hon faktiskt trots sina 17 år snart 18- skulle få smäll, tänkte hon bara att det var en ond dröm hon måste vakna ur samtidigt som hennes kropp reagerade som den brukade när hon skulle få smisk av mamma; hennes högra ben började skaka lite, hon hörde sina protester som försökte låta vuxet men bara lät som flickan som vet vad klockan är slagen som känner modet och svika, kaxigheten tvärvända och att det var en kamp som mamma alltid vann och som slutade över mammas knä med stjärten i vädret.
Hennes vilja satt i skogen, som hennes föräldrar brukade säga. Ånger, djup skam och att bara vara en olydig flicka. Inte någons flickvän. Inte vuxen nog att vara själv i stan. Inte självständig ung kvinna. Bara en tjej som skulle få smäll igen. Det var ett år sedan det hänt sist. Hon hade inte ens fått smisk efter festen som spårade ut och hon hade varit helt säker på att det var slut med mammans barnsliga straff.
Det var så förnedrande att inte ha något val. Hon som trodde hon var vuxen! Bara lydigt lägga sig över knät och ta emot smället.
Om hon hoppades att det var en mardröm så väcktes hon till verkligheten av de svidande daskarna gång på gång på samma ställen på rumpan så det sved mer och mer och mer. . Hon hade bara att acceptera att detta var den genanta förnedrande smärtsamma verkligheten, som den kunde vara även för en 17 årig flicka som varit olydig på 70-talet. Tänk om någon av hennes kompisar i stan såg henne nu. Eller Kristallen!!
Pojken; När Olav började tänka hur länge egentligen det skulle pågå, det måste svida jättemycket såg han Lena när hon släpptes upp men bara för att stå kvar vid mammans knä medan mamman började knäppa upp Gul &blå jeansen ! Lena stod först med händerna på baken och gned men var förvånansvärt passiv när mamman krängde och ryckte så att jeansen drogs ned till knäna. Han kunde bara höra lama protester som nästan lät uppgivna på förhand. Det kunde inte vara sant! skulle han få se när Lena fick smäll ... på BARA stjärten? Han som i smyg tittat på hennes runda perfekta rumpa under hennes baddräkt på badplatsen. Nu fick han se den blottad inpå bara trosorna!
Raskt var hon tillbaka över knät och han gned sig mot mossan med könet när han stirrade på scenen då även trosorna rycktes ned till knäna när Lena var på plats i knät igen. Både mamman och Lena hann kasta en blick uppåt kullen men deras sökande efter något eventuellt ofrivilligt vittne riktades åt andra håll. Nu blev daskandet, ljudet av en handflatas jättehårda smällande mot en jeansklädd tjejrumpa förvandlat till distinkta höga klatschar på naken hud och han stirrade fascinerad på Lenas bara stjärt, den högsta punkten på hennes kropp över mammas knä hur den dallrade lite för varje klatsch och hur den redan var röd efter allt smäll hon redan fått, nu fick ännu mer kraftfulla rodnader. Lena jämrade sig sina AAj aj aj aj aj högre nu, som om hon hade givit upp att någon skulle höra när hon fick sitt straff för sin otrevliga attityd och sitt tonårstrotsande.
När Lenas mamma till slut ansåg att dottern fått tillräckligt med smäll släppte hon upp henne. Hon hoppade upp och runt som i en dans fångad i de trånga jeansen och trosorna som var neddragna kring vaden, medan hon gned och gned sina stackars söta och röda skinkor och det var då det hände;
Hon kastade huvudet och blicken bakåt för att en sista gång försäkra sig om at INGEN, INGEN skulle sett när Lena fick smäll.
Och det var då deras blickar möttes. Det var en blick som orsakade dem en paus i relationen på tio år. en blick som förintade Lenas självkänsla och som Olav själv skämdes för eftersom den avslöjade också honom. Att han tittat på något som inte angick honom. Något privat som sker i många hem som inte andra har med att göra. När en tjej får smäll.
Han försvann så fort han kunde som om han försökte låtsas som om han aldrig varit där. Hon sprang tjutande in på sitt rum medan hon drog upp trosor och jeans det fortaste hon kunde och slängde sig på sängen med sin svidande nakna rumpa. Olav hade sett- när hon fick smäll!!!!! Hon såg knappt något genom tårarna, det smakade salt och snor och rumpan brann! Försiktigt kände hon med fingrarna på skinkorna som man hade kunnat steka ägg på. Men det enda hon tänkte på var Olav! Att han sett hennes stjärt! hennes röda stjärt! när hon fick smäll! Och allt han skulle berätta för andra i byn!
Lenas mamma märkte förmodligen ingenting av detta, alltså blickarna som utväxlades. För henne hade bestraffningen skett helt privat utan insyn och Lena skulle aldrig berätta det för sin mamma. Det skulle ändå inte bekomma henne att med den ytterligare förnedring det var för en 17 årig tjej att någon skulle se henne få smisk.
Från och med nu skulle Lena alltid ta omvägar till Konsum för att slippa möta någon på landet. När familjen fick besök höll hon sig borta. Hon slutade hänga med det rökande gänget på berget utanför konditoriet och eftersom hon fortfarande var tvungen att följa med till landet undvek hon också badplatsen. Aldrig, aldrig skulle hon kunna möta Olav igen. Inte kan man möta någon som sett när man fått smisk på stjärten!
Olav blev också handlingsförlamad från sitt håll. Han visste inte hur han skulle möta Lena, fast han samtidigt återupplevde scenerna på Lenas veranda i sina nattliga sexuella fantasier.
Så åren gick utan att de träffades.
10 år senare
En stockholmskrog. Lena sitter vid baren, fortfarande vacker i sin nu 27 åriga skepnad. Hon hade kort skinnjacka och 90 talets beiga typiska ribbade tights som såg ut som ridbyxor, virkad sjal runt huvudet och flera armband. Hon väntar på sin kompis som gått på damtoan. Hon ser säker ut , har en halvfull öl framför sig och röker.
Olav, som nu vuxit upp till en vacker vältränad man har också på sig skinnjacka. Han ser henne direkt och tänker att det är nu eller aldrig mer.
Hej, säger han.
Lena som nästan lyckats förtränga det som hände för tio år sedan behöver några sekunder för att samla sig. Först förvirringen; var det verkligen Olav, denne vackre unge man? Sedan minnet och skammen, den omedelbara rodnaden, sedan beslutet. Hon kan inte gömma sig, så löjligt det vore. Hon var definitivt vuxen nu. Det hörde barndomen till och tänk om det ändå hade varit inbillning, den där blicken som möttes mellan den unge tonårspojken och den nysmällda flickan?
Hej, sa Lena.
Samtalet gick förvånansvärt lätt. Alla obesvarade frågor. vad gör du nuförtiden etc. Han introducerades för Lenas kompis. Det blev skratt och Olav kände sig som den charmige barndomsvännen. Lena hann tänka flera gånger, att det kanske var inbillning, att Olav sett...
Det uppstod en attraktion som blev starkare för varje glas.
Så hamnade de några timmar senare, Lena och Olav i Olavs etta på söder. Inte ett ord hade nämnts om det onämnbara. Lite allmänt om barndomen, men Lena parerade alla frågor om sin familj eftersom det kom för nära.
De kysstes stående med Lena tryckt mot hallspegeln. Du kysser verkligen bra, sa hon.
De hamnade avklädda i sängen och drog ut på det. Hela tiden tänkte Olav på Lenas stjärt. Han ville känna på den. Se den och minnas hur röd den en gång varit inför hans syn. Han klatschade lätt henne på stjärten då och då och till slut kunde han inte hålla sig; Viskade; Har du fått smisk på sista tiden då, Lena?
Lena stannade upp och såg honom i ögonen och visste nu att det inte var inbillning. Men på något sätt var skammen nu så vuxet sexualiserad så den blev tillåten.
- Gillar du att se på när tjejer får smäll?" viskade hon och såg stadigt Olav i ögonen.
Olav tänkte en stund innan han svarade och tryckte sin kraftfulla stång mot henne.
- "Jag kunde nog vara lite avundsjuk på din mamma samtidigt som jag tyckte synd om dig", svarade han.
Nu kände hon rodnaden igen men lät den vara där.
- Fattar du inte vad jag skämdes? frågade hon
- Jo svarade Olav.
- Vad brukar du fantisera du om frågade hon.
På det svarade Olav inte i ord, men gav henne några klatschar på stjärten, lite hårdare nu.
- Min förra kille, sa hon, brukade lägga mig över knät när vi hade bråkat. Och så fick jag smisk på stjärten, viskade hon innan hon slukade Olavs läppar med sina egna stora läppar i en kyss.
Det var klartecknet.
Bara en stund senare hade han lagt henne över sitt knä på sängen och hennes fantastiska stjärt naken och bar, ännu vit och han undrade hur mycket smäll den fått genom åren. Det var nästan overkligt hur en sexuell dröm kan gå i uppfyllelse. Det var nästan att han inte hängde med. Klatscharna började lite lösare men ökade sedan i kraft eftersom han märkte att hon var med på att låta sig straffas igen. Efter en stund reste han på henne, tog henne i handen och flyttade över till en stol i vardagsrummet som han satte sig på varpå hon lydigt la sig över hans nä igen. Det kändes på något sätt ännu mer äkta då han satt på en stol, precis som Lenas mamma brukade göra. Han smiskade och Lena flämtade/snyftade. Hon tog emot svedan med jämnmod, som om smisk var en del av hennes liv vare sig hon ville eller inte. Han kände sig manligare än någonsin, hon som flickan i en position som var bekant för en olydig tjej även om hon utanpå var en vuxen kvinna.
När hennes skinkor hade börjat anta den rödfärg han en gång bevittnat från en avsats ovanpå en dal i ett barndomsland, släppte han upp henne och ledde henne tillbaka till sängen. Hon satt på sängkanten och sög honom där han låg på rygg. Hon red honom och sexet osade i hans etta som en ångbastu.
Morgonen efter tog de en gemensam dusch i hans badkar. Hon stod med ryggen mot honom och verkade inte skämmas att visa rodnaden på skinkorna som satt kvar. De hade sex en gång till, bakifrån i badkaret och hon stödde händerna mot kaklet.
Sedan hoppade hon över frukosten. Klädde på sig och de tog avsked. Som om mötet var något som var tvunget att avslutas och upplösas efter tio års spänning.
Han tittade på den där perfekta rumpan där hon stod och väntade vid hissen, sen stängde han dörren och de sågs några gånger till, alltid fick hon smisk, hon öppnade upp sig för honom lite, och sedan rann det ut. De sågs inte mer. Men det blev tillräckligt med material för denna berättelse som bygger på både pojken och flickans känslor av skuld, skam och åtrå.
Epilog
Så märkligt livet kan utveckla sig. En sommardag 1974 låg Lena på magen i sitt flickrum. Hennes idol Donny Osmond som tittade på henne från affischen hon satt upp på väggen hade sett henne i det här tillståndet förut. Hon hade dragit ner jeansen och trosorna igen som hon aldrig riktigt knäppte upp ordentligt i brådskan in på sitt rum. Donny Osmond kunde betrakta Hennes rödflammiga skinkor och hennes barnsliga förödmjukande beskaffenhet. Han hade till och med sett henne över knät på mamma när en bestraffning skett på hennes rum. Då , första gången hade hon ångrat att hon inte hunnit ta ner affischen, men hur skulle hon kunna veta innan då hon var "in trouble" inför sina föräldrar. Nu hade en riktig människa sett denna privata som alltid varit något som skett bakom stängd dörr mellan hennes mor och henne. En intim situation mellan mammor och döttrar. Men hennes överlevnadsinstinkt försökte få henne att intala sig att Olav ändå bara var en skitunge. Ingen hon brydde sig om. Det hade inte varit Kristallen eller någon av kompisarna hemma. De jämnåriga eller äldre. Det var värre med Donny Osmond även om han bara fanns på en idolaffisch. Olav var bara ett barn.
Tio år senare träffar hon Olav, som nu är en vacker ung man. Som om hon "upptäckte" honom först i baren den där kvällen. När de kommer överens om att träffas då och då efter denna första natt tillsammans, ses de först ute och tar ett glas. Så berättar hon om olika "dåliga" saker hon gjort. "Olydiga" saker, saker hon slarvat med eller hennes bristande hänsyn till andra människors känslor. Sen går de hem till henne till hennes förstahandskontrakt på söder och så får hon smisk. Ordentligt. När Olav gått är hon öm om stjärten länge. Precis som hon är van. Rodnaden på skinkorna sitter kvar precis som de gjorde i tonåren. Precis som de gjorde med hennes förra kille.
Hon frågade sig aldrig varför hon hade detta behov som vuxen. Tänkte att hon inte var den enda tjejen som fick smisk, en tanke som hjälpte henne att normalisera sig själv. Hon såg inget samband med tonåren, då hon verkligen hatade smisket hon fick.
Nu som vuxen... behövde hon smisk helt enkelt. Olav hade en gång frågat henne; " Varför är det många vuxna tjejer som känner att de behöver smisk?" Hon hade svarat; " Varför är det många killar som känner att de behöver GE tjejer smisk? De fann inga svar. Hon tänkte inte fundera too much varför hon och andra kvinnor vill ha det så.