Hannas berättelse

Jag har fått mammas och styvfars tillåtelse till att vara ute till tolv. När jag kommer hem är klockan halv fyra. Det blev senare än jag räknat med, men vi lyckades komma in på ett ballt treställe genom att göra oss till för vakten. Jag har fortfarande smaken av hans säd i munnen när jag kommer inraglande i huset.

Jag hänger av mig fuskpälsen jag ”lånat” av mamma i hallen och sparkar av mig stövletterna. Smyger så tyst jag kan in på mitt rum.

Jag tänder lampan i taket och hoppar till med ett skrik. På min skrivbordsstol sitter styvfar. Och han ser inte glad ut.

”Det här var inte överenskommelsen, Hanna.”

Jag börjar stamma fram olika ursäkter och hör själv hur ihåliga de är. Styvfar reser sig och lägger handen över min rödmålade mun.

”Tyst, din lilla slinka. Du gör bara bort dig med de här undanflykterna. Kom får jag lukta på dig. Andas!”

Jag gör munnen till ett litet litet o och blåser försiktigt mot honom. Han ser missnöjd ut.

”Ordentligt, Hanna!”

Jag öppnar munnen lite mer och blåser lite kraftigare. Han drar in lukten i näsborrarna.

”Öl … tobak … och sperma?”

Jag är tyst. Jag har inget att säga till mitt försvar.

Styvfar tar ett hårt tag om min haka och ser mig stint i ögonen.

”Det här kommer din mamma att bli mycket besviken på när hon får höra!”

Jag flämtar till.

”Snälla, berätta inte för mamma!”

”Det förstår du väl att jag måste, din dumma lilla slyna?”

”Förlåt förlåt förlåt”, viskar jag, ”jag gjorde fel, jag lovar att det inte ska hända igen.”

”Nej, det kan du vara säker på! När din mamma får veta detta så kommer du att få utegångsförbud tills du flyttar hemifrån!”

Jag börjar gråta.

”Neeej”, stönar jag. ”Snälla, låt där finnas ett annat sätt! Jag gör vad som helst för att slippa mammas ilska!”

Styvfar släpper plötsligt sitt grepp om min haka och tittar på mig. Jag kan inte riktigt tolka blicken. Sträng och arg förstås, men också något annat.

”Okej Hanna”, säger han och plötsligt är hans röst tjockare. ”Vi kanske kan hitta ett sätt att lösa detta. Men då vill det till att du lyder! Okej?”

Jag nickar försiktigt, men blir i samma stund ordentligt nervös. Vad har jag gett mig in på?

Tyst och bestämt leder han mig genom huset bort till källardörren. Han öppnar den och pekar nerför trappan. Jag går undrande och tvekande före honom, på ben av gelé.

Här nere har styvfar sin replokal, ordentligt ljudisolerad med äggkartonger och någon sorts skumgummiväggar. Förutom trummor och förstärkare står här en soffa, där jag en gång har legat med basisten i hans band.

Styvfar pekar på en fläck på golvet, precis bredvid soffan, och säger åt mig att stå där så länge.

Så går han in i rummet bredvid, där mamma förvarar alla sina ridgrejer, och kommer strax tillbaka med hennes kraftigaste spö. Jag stirrar på det, undrande.

”Okej Hanna - här är dealen. Jag ger dig en omgång på stjärten och så lovar jag att inte skvallra för din mamma.”

”Vad menar du? Typ smisk?”

”Exakt. Hederlig gammal flickfostran. Som du borde fått för längesen om jag fått bestämma.”

”Sånt är förbjudet”, säger jag med osäker röst.

”Det är det för sextonåriga slynor att gå på krogen också.”

Han prövar spöet i luften. Jag märker att det händer något i mig vid varje svischande.

”Nå, Hanna? Har vi en deal?”

”Hur många rapp får jag isåfall?”

”Sexton.”

Jag gnager på min underläpp. Jag är gammal hästtjej och vet vilket sting som finns i ett sådant spö om man använder det rätt.

”Tolv”, prövar jag.

”Okej - tjugo”, säger han.

Jag flämtar till.

”Det går jag inte med på”, försöker jag.

”Okej”, säger han. ”Då går jag raka vägen upp och väcker din mamma och berättar att hennes dotter ägnar sig åt promiskuitet och skörlevnad …”

”Okej, okej!” säger jag. ”Jag gör det!”

”Det här är sista chansen, Hanna”, säger styvfar och ser verkligen ut att mena vad han säger. ”Konstrar du en enda gång till så kommer din mamma att få veta allt. Förstått?”

Jag nickar.

”Förstått?” säger han, i ett hårdare tonfall.

”Ja, det är förstått”, säger jag.

”Bra”, säger han. ”Klä av dig allt på underkroppen och ställ dig på knä i soffan.”

Jag stelnar.

”Vadå? Ska du slå mig på … bar stjärt?”

”Naturligtvis. Har du några invändningar?”

Jag känner kinderna blossa och bröstvårtorna resa sig och måste använda all min sinnesnärvaro för att säga: ”Nej, inga invändningar.”

”Du kan ta av dig toppen också så den inte är i vägen. Behå och strumpor kan du behålla.”

Jag gör som styvfar säger. Klär av mig det mesta av min partystass. Nu har jag bara mina knästrumpor och min Hunkemöller-behå. Jag känner mig väldigt naken och kupar händerna över fiffi. Det känns som om jag rodnar över hela kroppen när styvfar betraktar mig med sträng blick. Samtidigt: jag kan inte hjälpa det, men jag känner också värme och fukt sprida sig under mina fingrar.

Han pekar med spöet mot soffan och instruerar mig. Han vill att jag står med knäna brett isär i soffan och lutar överkroppen mot soffstödet. När jag intar positionen känns den märkligt välbekant. Det är inte så längesedan jag stod nästan exakt såhär när en man tog mig inne på klubbtoaletten.

Jag känner mig märkligt klumpig när jag rättar till mig och låter händerna krama soffstödet. Det känns som om min stjärt, så liten och rund och nätt den är, fyller upp hela rummet.

”Puta bättre, din lilla slampa. Jag vill att du skjuter ut stjärten ordentligt.”

Jag gör som han säger. Likadant gjorde jag på klubben för några timmar sedan. Då var det för att möta en hård och beslutsam kuk. Nu är det för att möta ett lika hårt och beslutsamt ridspö.

Jag känner styvfars hand mot svanken. Han trycker ner den för att jag ska sära mig ännu mer. Jag försöker vara följsam, hur pinsamt det än är att visa rumpa och fiffi för mammas snygge man.

”Okej, Hanna! Tjugo ordentliga rapp har du förtjänat! Du får lov att gny och gnälla under bastonaden, men skriker du så måste jag tysta dig. Är det förstått?”

Jag står i den mest utlämnande av ställningar, med skinkorna särade och fittan frilagd, och kan inte göra annat än att klämma fram ett ynkligt: ”Ja!”

Jag kramar händerna runt soffryggen och kniper ihop ögonen. I ögonvrån ser jag styvfar beslutsamt höja spöet.

Och sedan börjar det. Det första rappet landar på mina skinkor och det svider in i mitt innersta. Jag gör en spasm med överkroppen, biter ihop tänderna, känner hur jag skakar, men lyckas dämpa skriket jag vill ge ifrån mig till ett kvidande.

”Det var det första”, säger styvfar. ”Nitton kvar, ditt lilla luder.”

Han rappar och rappar och rappar igen. Spöet är effektivt, det känns som om huden fläks upp vid varje träff, han randar mig metodiskt från stjärtens högsta punkt ner på låren. Jag stönar och piper, skjuter stjärten fram och tillbaka, försöker föra bak handen för att gnida mina stackars skinkor men blir genast hindrad.

”Händerna under hakan, Hanna! Inget gnuggande! Ut med stjärten igen!”

När jag fått kanske tio, elva rejäla rapp blir det för mycket. Spöet träffar för tredje gången samma ställe och jag känner hur en strimma blod tränger fram. Jag kan inte hålla tillbaka skrik och gråt.

”Tyst med dig, olydiga flickunge!” säger styvfar. ”Vill du att din mamma ska höra?”

”Förlåt”, bölar jag. ”Det gör så ont!”

”Det är klart det gör ont, det är precis så det ska kännas! Nu måste jag ju tysta dig! Öppna munnen!”

”Va?”

”Det är väl en order du förstår? Gapa!”

Jag öppnar förvirrat munnen till ett gap och känner hur han trycker in som en boll av sidentyg i mig. Jag förstår att han plockat upp mina trosor från klädhögen och nu använder dem för att tysta mig.

”Bit ihop!” väser han.

Jag gör så. Jag pressar ihop tänderna runt mina fuktiga trosor medan han fortsätter att gå över mig med spöet. Det stinger och det svider, jag känner mascarafärgade tårar rinna nerför kinderna och hela tiden bultar det i fiffi.

Till slut är han klar. Det sista svischet i luften avslutas i en kraftig snärt på stjärthuden. Det svider ohyggligt, jag är förnedrad och förödmjukad, rumpan är sargad och hela underlivet brinner.

Styvfar knäpper nöjt bort några droppar blod från spöet och säger åt mig att resa mig upp. Jag står och blottar fittan för honom, men försöker inte längre skyla mig. Han har redan sett allt hemligt jag har. Jag håller blicken sänkt mot golvet medan han oömt rufsar mig i håret.

”Nå, min lilla hynda? Hur kändes det där då?”

”Det var hemskt”, stammar jag mellan tårarna. ”Det svider i hela mig, inte bara i stjärten utan ut i … allt.”

Jag sätter handflatorna mot skinkorna och ger styvfar en frågande blick. Han nickar och så gnuggar jag bort lite av den värsta svedan. Jag märker att jag samtidigt skjuter fram skötet mot honom. Mitt underliv är tungt. Rappen mot min tunna hud har tagit alldeles i närheten av mitt venusberg och satt en massa märkliga energier i rörelse.

Styvfar tittar på mig med varm blick och jag möter honom antagligen med en likadan. Tårarna på mina kinder börjar torka. Plötsligt far min hand fram och lägger sig över hans skrev. Han ser förvånad ut.

”Hanna, det där är nog inte riktigt lämpligt”, mumlar han. ”Kom ihåg att jag är din förmyndare! Och din mammas make!”

Jag hör vad han säger men lyder inte. Jag knäpper upp hans gylf och trollar fram hans åderpåk. Jag förstår varför min mamma ser så tillfredsställd ut ibland vid frukostbordet. Jag för hans förhud upp och ner och han vill men kan inte protestera.

Jag sätter mig först i soffan men hoppar genast upp igen när mina färska smisksår möter det grova räfflade sofftyget. Istället går jag ner på knä, som jag gjort framför vakten på klubben några timmar tidigare, och så slukar jag honom. Hela tiden sticker det och bultar i eftersvedan i mina skinkor.

Han behöver inte stöta i mig många gånger innan en kroppsvarm störtflod fyller min munhåla. Jag sväljer, som jag lärt mig att män uppskattar, och torkar bort det sista stänket från hakan.

”Det där var olämpligt”, säger han medan han krafsar mig i håret. ”Men mycket trevligt.”

Jag reser mig upp och smårunkar honom förstrött medan hans svällkroppar långsamt lägger sig. Det dunkar i mig.

”Nu är vi två som har hemligheter för mamma”, säger jag och ställer mig bredbent. ”Berättar du vad jag gjorde så berättar jag vad du lät mig göra.”

”Du är en mycket stygg flicka”, väser han medan han drar sitt pekfinger mellan mina blygdläppar. ”Jag har en stark känsla av att jag snart kommer att behöva smiska upp dig igen.”

”Jag ser fram emot det”, säger jag medan styvfars finger tränger upp i mig.