Lyxen att välja

Jag minns alla gånger i övre tonåren (och lite äldre ändå, då jag flyttade hem igen efter att ha pluggat i Uppsala och aldrig kunde tänka sig att hamna över mammas knä igen så man tänjde rejält på gränserna vilket jag fick ångra).
När man valde smisk i stället för utegångsförbud och mamma släppte i väg en med röd rumpa mot att man måste vara hemma x på klockslaget och svedan satt i ett bra tag tills den klingat av bara värmen och ömheten var kvar och kränktheten förstås som tonårssmisk ger.

Då såg det ut såhär när man skulle i väg

rumpa

När man var klar och skulle ut och försöka festa fast kontrasten mellan en växande blivande ung attraktiv kvinna som fixat sig och den olydiga skolflickan som nyss legat över mammas knää och fått massor med smisk på bara stjärten var så svår att få ihop.. Ja när man var klar och mamma såg hur oberörd jag låtsades vara trots bestraffningen så var det som om hon tyckte jag kom undan för lätt i allafall. För hon gav mig tiden jag skulle vara hemma ( en halvtimme tidigare än vanligt) och markerade gränsen och den självklara konsekvensen om jag gick över den med några klappar på min rumpa. "Annars blir det mera smisk"

Mina kompisar tyckte man verkade lågmäld ute men inte kunde man berätta varför, att man nyligen fått smäll. Men jag hade hade gärna våga fråga vad som hände om inte dom passade tiden. Hade dom också en mamma som satt uppe och väntade och först när man kommit in i hallen märkte man hur lampan släcktes i föräldrarnas sovrum. ( Om man var i tid) annars möttes man i hallen och visste att det skulle bli smisk. Tonårssmisk är pinsamt men jag fick mycket kärlek också, så nu kan jag berätta det utan att skämmas, mer med ett fniss.

NyareÄldre