Anna och rottingen

Jag och min sambo Anna var på en weekendsemester i London. Innan vi åkte så hade Anna blivit väldigt ”bitchig” och jag kände inte alls igen henne. Jag undrade vad som hänt med henne. Vi såg det man skulle se i staden och på kvällen så gick vi runt på gatorna. Av vad som jag trodde var en slump så hamnade vi utanför en butik som sålde olika filmer och redskap som handlade om spanking. Anna drog mig i armen och sa ”Kom, vi går in”.

Innan jag fattade något så var vi inne i butiken. Det fanns många filmer, redskap och även spöbänkar. De kostade en förmögenhet men sålde tydligen ganska bra. Anna tittade på olika rottingar som fanns. Hon svingade några i luften och tittade på mig ”En sådan på rumpan måste göra hemskt ont” Jag nickade. ”Jo, det gör det säkert”.
En tjej runt 25 som jobbade i butiken kom fram och frågade om vi behövde hjälp. Anna förklarade att vi var ute efter en rotting som gjorde riktigt ont i rumpan och som lämnade ordentliga blåmärken. Hon tittade på Anna och frågade ”Är rottingen för din rumpa?” ”Ja, och där står han som ska använda den, men han fattar ju inte att jag vill och behöver ha ordentligt med stryk”. Anna pekade på mig som stod där och inte visste vad jag skulle säga eller göra.
”Är rottingen för lite lekar i sängkammaren eller är det meningen att den ska vara till för en bestraffning?” undrade biträdet.
”Den ska vara för en mycket hård bestraffning” sa Anna och log.

Biträdet nickade och tog några rotting och förklarade hur det fungerade. Jag tänkte att det är väl inte så svårt. Ner med byxor och trosor och sedan piskar man….vad är problemet?
Det var olika längd och olika tjocklek. Anna frågade vilken som tog bäst och biträdet visade en som hon tyckte var den värsta av dem alla. ”Den här är inte att leka med. Du kommer att grina efter 5 rapp och det är omöjligt att sitta i dagar efteråt. Titta”. Biträdet drog ner sina byxor och trosor och visade sin stjärt för oss. Den var fylld med blåsvarta ränder och såg hemsk ut. ”Jag kan inte ens tänka på att sitta och jag piskades för 4 dagar sedan”
Anna tittade på de piskade skinkorna. ”Sådär vill ju jag också se ut på rumpan”.
Biträdet tittade på oss och sa ”Det är faktiskt så att om ni vill så kan ni testa rottingen redan nu. Vi har ett spörum i källaren som ni kan använda”.
Anna blev eld och lågor. ”Ja, det vill jag gärna. Kom så går vi dit. Min rumpa längtar så efter att bli ordentligt randig”.
Biträdet nickade och sa ”Men tänk på att det är ingen lek att få smisk. Du kommer att ha svårt att gå efteråt och sitta är inte att tänka på. Fast vill du så går vi ner”.

Vi gick iväg. Efter ett tag så hamnade vi i ett rum där det fanns en bänk mitt i rummet. Anna lade sig snabbt på den. Det fanns remmar som vi band fast hennes armar och ben med. Sedan två rejäla remmar som bands över nedre delen av hennes rygg och över hennes axlar. ”Jag kan inte röra mig. Sitter helt fast. Snälla Peter, jag har varit en hemskt olydig och elak flicka den senaste tiden. Jag förtjänar verkligen att bli hårt piskad. Slå mig ordentligt på bara rumpan”
”Ok, Anna. Du ska få vad du vill ha, men gnäll inte efteråt. Är 25 rapp tillräckligt?”
”Vi kan börja med det. Sätt igång nu. Men det ska vara på bara rumpan. Mitt säkerhetsord är röd”
Jag drog upp hennes klänning så att den hamnade över ryggen sedan drog jag ner hennes minimala trosor så att hennes mycket fina rumpa blev bar. Jag placerade den ganska tunga rottingen på hennes bara skinkor. ”Anna lilla, är du beredd? Säkerhetsord kan du glömma. Vill du ha stryk så ska du få det” Naturligtvis så hade jag tänkt att sluta direkt om Anna använde sitt säkerhetsord, men något sa mig att hon inte skulle göra det. Att hon hellre skulle svimma än att använda säkerhetsordet.
”Ja, börja någon gång. Jag är beredd.”
Jag lyfte rottingen och slog till. En röd rand visade sig direkt på Annas skinkor.
”Ajjj…fan…”
Jag slog igen. En ny röd rand på skinkorna.
”Aeeeeerrrggg. Ohhh”
Ett nytt rapp och en ny rand.
”Aaoooohhhh….aaaahhhh….”
Det fjärde rappet och den fjärde randen.
”Neeeeeeeeeejjj…..aaaaaaaa…sluuuuuuta”
Det femte rappet gjorde att Anna började gråta precis som biträdet hade sagt. Hon grät högt och vrålade av smärta.
”Hur känns det Anna lilla?”
”Det gör….. snyft…hemskt…. snyft..ont. Snyft..bränner som eld…snyft”
Jag slog nästa rapp.
”AAAAAAAAJJJJJJJJJJJ…..”
Efter 10 rapp gjorde jag en liten paus. Anna grät som aldrig förr. På hennes rumpa fanns det 10 tydliga ränder som några redan hade börjat få en blåaktig färg.
Efter cirka två minuter började jag piska henne igen. Hon verkligen ylade av smärta men som jag misstänkte så vägrade hon använda sitt säkerhetsord. Hennes rumpa blev randigare och randigare. Hon skulle få otroliga problem med att sitta på planet hem. Jag försökte verkligen att piska hela stjärten uppifrån och ned men rottingen träffade samma ställe och det började blöda lite här och var. Anna försökte att sparka med benen men hon satt verkligen fast. Hon kunde röra rumpan lite fram och tillbaka vilket hon gjorde mellan rappen. Efter ytterligare 10 rapp gjorde jag en ny paus. Anna låg och grät och svor. ”Ajjj…ajjj…ajj…helvete vad ont det gör….jag kommer ju inte att kunna sitta på månader…..ajjjj….jävlar.”

”Anna, sluta att använde fula ord…tror att det blir fem extra rapp för det, eller vad säger du?”
”Va…nej, jag klarar inte mer.”
”Tyst på dig. Det är ju meningen att du ska lida.”
Jag slog på nytt. Anna vrålade på nytt av smärta. De sista 10 rappen som hon fick var de hårdaste jag slog. Hennes rumpa antog alla möjliga färger och när det var över så låg hon bara och grät på bänken. Biträdet som hade sett på hjälpte till att ta bort alla remmar som den piskade Anna satt fast med. Hon reste sig inte. Hon låg kvar på bänken i en kvart och bara snyftade. Jag och biträdet såg på varandra. Hon skakade på huvudet.
”Det var längesedan jag såg någon få så mycket stryk. Hon kommer inte att kunna sitta på veckor. När åker ni hem?”
”I morgon.”
”Ha, det kommer att bli hemskt för henne. Även om hon sitter på många mjuka kuddar så kommer hon att ha mycket svårt att sitta. Jag skulle vilja säga att ni stannar i London i en vecka till innan hon kan sitta på planet.” Hon tittade på den nypiskade Anna.
”Vad säger du? Är du nöjd med rottingen? Ska jag slå in den?”
Anna snyftade fortfarande men samlade sig.
”Herregud vad stryk jag fick. Jag vill ha den rottingen. Peter, kan vi köpa två ifall den ena går sönder?”
”Det gör vi.”
Efter ett tag så kunde Anna resa sig och hon drog upp trosorna. ”Ajjj..helvete..det går ju inte” Hon tog av sig trosorna helt och lade dem i sin ficka. Hon drog försiktigt ner klänningen över sina randiga skinkor. Hon grimaserade. ”Fan, jag kan ju inte gå med rumpan bar tillbaka till hotellet.”

Biträdet kom med rottingarna och jag betalde. Hon sa att det fanns ett apotek lite längre bort på samma gata där vi kunde köpa lite salvor. ”Säg att ni varit här så vet de vad ni behöver.”
Jag nickade och vi tog farväl. Anna hade väldigt svårt att gå ordentligt och hon snyftade lite fortfarande. ”Nu känner jag mig som om jag är född på nytt. Fan, att det skulle ta sådan tid för dig att fatta att jag ville ha ordentligt med smisk.”
Jag log och tittade på henne. ”Kanske det, men från och med nu så kommer du att vara en väldigt snäll och lydig liten flicka…annars så vet du vad som kommer att hända.”

Vi gick in i apoteket och jag sa att vi hade varit i spankingbutiken. De visste direkt hur det var fatt med Anna som hela tiden tittade ner i golvet och skämdes. Vi fick lite salvor som jag smörjde in Annas rumpa med när vi kom tillbaka till hotellet. Jag bokade också om våra flyg hem och bokade ytterligare en vecka på hotellet. Anna var som en dröm mot mig resten av veckan även om hon hade väldigt ont. Hon sov på magen och hon åt stående. Det verkade som om alla förstod varför hon inte satte sig och de log och nickade åt mig.

När det var dags att åka hem så bad jag flygvärdinnorna om några kuddar att lägga på sätet så att Anna skulle kunna sitta lite lättare. En frågade helt enkelt om Anna hade fått smisk och att det var därför. Anna nickade och tittade ner. Flygvärdinnan log och kom med tre mycket mjuka kuddar. Trots detta så hade Anna mycket svårt att sitta och hon reste sig upp väldigt ofta och gned sina skinkor. Som tur var så flög vi med British Airways och inte SAS annars så hade man väl polisanmält mig.
Det tog några veckor innan hennes rumpa var återställd men ganska snart så var jag tvingad att ge henne en ny omgång på bara stjärten.

NyareÄldre