Smiskmodell del 1

Det här var på 90 talet. Jag bodde i USA med mina föräldrar, hade gått highschool och pluggat vidare, var nu fyllda 19, bodde kvar hemma på under våningen i villan med poolen och pluggade juridik. Pojkvännen och jag började bli ett etablerat par. Äntligen efter alla killar som kommit och gått sen jag var tretton och brådmogen och insåg med utseende-kapital. Det som å andra sidan sa; om jag kan få vem jag vill, finns det inte nån ännu bättre då?

Men jag slösade verkligen med pengar, fick aldrig nog av väskor och kläder och dyra solglasögon. Gjorde vansinniga köp. Jag bodde gratis ett tag till hos mamma och pappa men pengarna försvann med studiebidraget jag fick behålla.
En kompis till mig, Sara hade plötsligt fått ett extra jobb som hon tjänade jättebra på. Hon pratade om det som filmjobb, vilket lätt jättespännande för jag hade i olika sammanhang då jag fått små roller i skolteatern fått höra att jag hade skådespelartalang. Men när jag frågade närmare sa hon att hon skulle berätta närmare över lite vin, tjejer emellan på vårt favoritplace.
Ok när vi väl satt där med glaset i handen för oss själva sa hon att det handlade om smiskfilmer. Alltså filmer där man spelade tjej i slutet på tonåren eller 20 årsåldern som bodde hemma, var olydig, typ kom hem försent efter curfew och fick smisk på stjärten av mamma.

Jag utbrast Vadå? Ska man visa stjärten naken? Är det smisk? typ På riktigt? Som straff?
Hon berättade att det absolut inte var porr det handlade om. Alla på setet var kvinnor, både bakom kameran och de som spelar stränga mammor. Inget sex. Bara vanlig tjej-uppfostran, sånt som händer i alla hem med acting-out döttrar. Du behöver inte känna dåligt samvete för din snygga pojkvän, men du kanske inte ska träffa honom naken någon dag efteråt om du inte vill att han ska se din knallröda rumpa!

Jag uttryckte förstås en massa "aldrig i livet" samtidigt som jag inte kunde låta bli att stilla min nyfikenhet. Pengarna var också något som var otroligt lockande, hade aldrig kunnat tjäna så mycket någon annanstans och från en slags hopplös känsla till hopp ställde jag alla frågor jag kunde komma på.
Min söta kompis berättade att det bara var vanligt smisk, som hon själv fått massor med gånger av sin egen mamma, sista gångerna när hon var 17, alltså bara ett och ett halv år tidigare!
Det ska sägas att så gott som alla amerikanska tjejer har uppfostrats med smisk på stjärten långt upp i tonåren och enligt mina kompisar som beskrev det med en axelryckning som något som priset det var att växa upp och vara rebellisk till att bli vuxen självständig kvinna.

Scenarierna var att hon och de andra tjejerna som jobbade där som smisk-modeller fick berätta om de sista fem sex tillfällena de fått smisk hemma, vad de gjort som förtjänade dem en svidande stund över mammas knä och alla omständigheter runt omkring.
Men, jag har aldrig fått smisk? sa jag.
Då får du säkert berätta om tillfällen när du BORDE fått det svarade Sara som verkligen ville dra in mig i det här.

Tre veckor senare skulle jag göra audition.
De hade bett mig komma i jeans men jag behövde inte ha trosor under, de vill gå rakt på sak på kort tid och testa min smärttålighet, både för min och deras skull, och för att jag skulle veta vad det innebar om jag ville göra det mer.
Båda kvinnorna var i 40 års åldern och hon som skulle utdela min audition spanking kunde verkligen vara min mamma på riktigt i ålder.

Denna gång var det till min besvikelse inget prov på mitt skådespeleri utan det skulle endast provfilmas själva smisket på det klassiska barnsliga sättet, över hennes knä.
Jag blev först intervjuad och fick erkänna att jag aldrig fått smisk vilket var lika ovanligt som om jag i en intervju i Sverige skulle berätta att mamma brukade ge mig smisk. När en svensk tonårstjej i Sverige som gör något dumt får en tillsägelse eller utskällning och that is that, får en amerikansk 17 årig tjej lägga sig över mammas knä efter utskällningen.. Så olika det var! Och fascinerande faktiskt, kunde inte låta bli att bli nyfiken på förnedringen den juvenila känslan och skammen. Tanken var konstigt nog upphetsande för en tjej som jag som inte orkade med vuxenlivets krav.

När det väl skulle filmas blev jag riktigt nervös även om jag hade fått ett stopp-ord. Det kändes på riktigt när kameran började rulla och min "mamma" med ens blev mycket allvarlig och som a matter of fact sa åt mig att komma fram till henne där hon satt på stolen. Jag bara stod där och såg på när hon började knäppa upp mina jeans och krängde och krängde långsamt, de satt tajt som ett denimskinn över min nakna underkropp, ner dem till fotknölarna och inför kamerakvinnan blottade min nakna ännu osmällda vita stjärt. Sen var det bara att lägga sig överknät, jag hann tänka att det här var en inte ovanlig situation i mina tjejkompisars liv långt upp i en ålder då man KÄNNER sig som vuxen! Skammen kom omedelbart som ett brev på posten och mina kinder hettade som eld. Två minuters smisk skulle avverkas. Två minuter! Det kanske låter lite. Men då kan jag tala om att smisk i två minuter- att känna en handflata som smäller riktigt hårt och i högt tempo vilket blir ca 120 daskar på ens nakna bara stjärt är näst intill- OUTHÄRDLIGT så länge det håller på. Jag var under dessa två minuter inget annat än en olydig flicka som får smäll och jag kände . kanske det var lättare så för att rättfärdiga varför jag utsatte mig för detta- att jag förtjänade smäll! Jag försökte i början bara bita ihop men kunde sen inte hålla tillbaka jämmer och aj aj aj stönanden och tårar. ock så SKAMMEN som genomsyrade hela mig.
Efteråt fick jag visa min röda glödheta stjärt i en extrabild för kameran och sen sätta obs SÄTTA MIG! (det går nästa inte) och bli intervjuad kring min upplevelse och på vilken smärtskala jag ansåg jag hade fått smäll på och på vilken siffra som var acceptabel. Den duktiga flickan svarade 7 av tio (fast det kändes som 10) och sa att jag skulle klara 9-10 (fast jag inte fattade hur det skulle gå till).

Sen om jag ville återkomma kom den hägrande siffran på lönen och att jag fick skriva till dem om situationer under mina tonår då jag fått smisk av min mamma som vi skulle re-enact i scener. "Just det du har aldrig fått smisk, men beskriv situationer du varit i trouble och som du fått andra straff då."

De tillade att jag inte behövde tänka på kläder. De tog mina storlekar och man fick då vara en vanlig next door girl, vanliga jeans, de hade en förkärlek för åtsittande jeans utan bakfickor, när tjejerna fick smäll med jeansen ännu på i början. Nattlinnen när scenen fortsatte och man skulle skickas i säng efteråt etc. Allt som kringgick bestraffningar i tjejers liv i vanliga amerikanska hem.
Jag frågade vilka som gillade att titta på filmer när tjejer får smäll och de berättade att det faktiskt fanns en stor kvinnlig publik också.

Jag blev lovad att de uppskattade att jag tydligen var en duktig skådespelerska för smisket var ju bara en liten del av tjejer som smyger hem försent, blir kallade till mamma för dåliga betyg eller anmärkningar från skolan. Långa Scener där tjejerna protesterar, ljuger, försöker komma undan och efteråt då de får krypa med i sängen i nattlinne och ligga och tycka synd om sig själva på magen medan dagen fortsätter för alla andra utanför dörren. Eller stunder i skamvrån med stjärten röd nysmälld och bar, just det verkade nästa värst faktiskt!

Hela bussresan hem stod jag först på bussen men när jag tänkte att de andra kvinnorna på bussen tittade på mig som om de fattade. det fanns lediga platser på bussen och resan var lång, satte jag mig och fick en pinande skamfylld resa hem. Med hopp om en riktigt bra ekonomi samtidigt som jag kände mig som en liten flicka, långt ifrån vuxen.
Jag skyllde på något minns inte vad, för att inte träffa pojkvännen som var, väldigt sexuellt "motiverad" ha ha.

NyareÄldre