2023 har börjat liksom det gamla slutade för mina
två kvinnor, mycket smisk och undergivenhetsträning. En kvinna får
aldrig glömma sin undergivna roll och behöver ständigt påminnas.
Fredrika (som fyllt 30) har jag levt med länge och känner innan och
utan, liksom hon känner mig och vet precis vad jag vill ha både i sängen
och utanför, men hon får ändå både smisk (den lättare formen) och aga
(den hårdare formen) rätt ofta. En nödvändig fostran som ett led i
hennes utveckling. Angelica, Fredrikas kompis och sedan ungefär ett och
ett halvt år novis hos mig kräver mycket mera engagemang. Det är en
omställning för henne att efter att ha levt en oansvarig och
självförhärligande (kvinnor är ofta oerhört självupptagna och
självdyrkande) existens fram till 26 års ålder (hon fyller 28 i år), nu
få underkasta sig och utelämna både sin stjärt och övriga kropp till
mig. Att börja fostra kvinnan så pass sent (18 år är idealet) är inte
det lättaste, men det går bättre och bättre. Jag dirigerar hennes
beteende via stjärten. Dåligt beteende = mycket och hårt smisk/stryk,
lydnad = mindre smisk/stryk.
Så här kan det gå till. Angelica
sover ofta över under helgerna, särskilt natten till lördagen, som är
den stora traditionella bestraffningsdagen, då aga/stryk ges för minsta
förseelse under veckan. Tjejerna väcks i niotiden, längre får de inte
sova. Så blir det ’trosor ned – trosor upp’ träning 100-200 ned- och
uppdragningar på tid. Det får Fredrika göra varje dag i veckan och
Angelica när hon sover över. Om de inte hinner med bestämt antal blir
det stryk (den hårdare formen som sagt) redan på morgonen! Efter
uppvaknandet och trosövningarna får Fredrika och Angelica duscha och klä
på sig och göra i ordning frukosten. En av tjejerna får sköta
uppassningen medan jag äter och den andra äter med mig vid bordet. När
vi är klara äter den andra kvinnan.
Så inkallas de en och en i
mitt arbetsrum och får höra ’veckans dom’. Minsta förseelse under
veckan, som trots, grälsjuka, dålig matlagning, missade mattider, dålig
entusiasm i sängen m m, resulterar i bestraffning. Så har jag nu både
Fredrika och Angelica i rummet. Den ena ska se på medan den andra
straffas. Flickorna får hämta varsitt björkris (det kan också vara andra
redskap) som stått i ’lake’ (saltat vatten) över natten och ge dem till
mig. Sedan kallar jag fram t ex Angelica och säger åt henne att dra ned
byxorna, inget trots tolereras, ögonblicklig lydnad krävs. Så befaller
jag henne att föra ned trosorna. Jag inspekterar hårbeklädnaden – hon
ska vara väl trimmad mellan benen – och så får hon sära på blygdläpparna
och stå i blottad ställning i ett par minuter, så att jag kan se hela
härligheten. Ställningen säger: ’Herre jag är vidöppen för dig, ta mig
när du vill’. Så befalls hon (vid det här tillfället) att gå ned på knä,
puta uppåt med stjärten och sätta in sitt huvud mellan mina ben som jag
sedan kniper till om så att hon hålls på plats under smisket/agan.
Därefter följer bestraffningen med olika hårdhet och längd beroende på
hur allvarlig förseelsen varit. Riset är avkortat så att det ska ge
mindre omedelbar effekt, istället kan jag slå med det nästan hur länge
jag vill utan någon verklig skada för huden. Risbastun utdelas med
nästan hela min styrka, slå hellre ’för hårt’ än för löst, för lösa
risbastuer gör stjärthuden grövre och kräver extra mycket stryk nästa
gång. En hård risbastu håller huden spänstig.
Riset biter
bra när jag slår uppifrån över den utelämnade stjärten och riskvistarna
glänser av salt. Angelica gnäller och så kommer tårarna, i början av
trots, sedan för att jag ska tycka synd om henne, men det är bara
kvinnlig ’list’, låt dig inte bekomma utan gör det du ska, stjärten ska
svida ordentligt, så att budskapet går in riktigt i reptilhjärnan på
flickebarnet – lyd, annars går det så här. Om hon eller Fredrika grinar
blir det dessutom extra mycket stryk. Efteråt blir det skamvrå,
fortfarande med byxor och trosor nere och vänd mot rummet så att hon kan
se när hennes väninna Fredrika får samma behandling.
Efteråt blir
det ofta sex, som en del i fostran, men också för att jag hunnit bli
rejält kåt under agan. Att se risränderna djupna i färg från skärt till
mörkrött på den välformade kvinnostjärten är alltid en upphetsande
upplevelse. I det här fallet blev det dock inget sex för Angelica som
fått sträng aga – jag har aldrig sex efter en ren bestraffning! Fredrika
åkte däremot upp på bordet och fick sig en riktig genomkörare både fram
och bak. Just sexbiten är också en del i vårt förhållande som dominant
och undergivna. Fredrika och Angelica vet att när jag vill ha sex blir
det sex. ’Huvudvärk’ och annat leder bara till en mycket öm och röd
stjärt och dessutom ofta till analsex som ingen av dem egentligen
gillar!
Det som förändrats på senare tid är att en kvinna, René,
som jag känner sedan åtskilliga år tillbaka, flyttat till Stockholm från
landsorten. Hon är dominant och tycker om att ge både män och kvinnor
stryk på stjärten. Särskilt bra är hon på att ge en svidande risbastu.
Hon hälsar på mig då och då och hjälper mig att fostra Fredrika och
Angelica. Att se flickorna ligga över Renés knän och se riset höjas och
sänkas i snabb takt över de välformade, nakna bakdelarna är inte det
sämsta.
I övermorgon är det ”Internationella kvinnodagen”, vilket
René döpt om till ”Internationella smisk- och agadagen för bättre
förståelse av kvinnans behov”.