Hej Alla. Det var verkligen jättesvårt för mig att skriva detta för efter ett och ett halvt år utan smisk, så var det en omtumlande erfarenhet för mig att hamna över mammas knä igen. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja så jag berättar bara vad som hände i lördags morse.
Mamma väckte mig försiktigt klockan 9 med att skaka lätt på min axel och frågade om jag ville gå upp och äta frukost. Jag drog undan mina lakan och satte mig på kanten av sängen. När jag kände min bara stjärt i kontakt med bomullstyget genom mina "smisktrosor"(trosor jag brukade sätta på mig som var stora och skyddade lite extra när jag fick smisk över kläder) mot lakanet kom jag plötsligt ihåg: "Idag är det dagen jag ska få smisk!" Min mage drog i hop sig när jag drog på mig mina jeans över mina "smisktrosor". När jag bäddat min säng gick jag ut i köket. Mamma och pappa höll redan på att äta och Nelly kom in några minuter senare. Alla babblade på. Nelly och pappa pratade om deras stundande julklappsshopping- äventyr. Mamma påminde pappa om att handla något. Jag sa ingenting speciellt överhuvudtaget och kunde bara äta en smörgås för min mage åkte berg och dal bana. När Nelly och pappa åkt försökte jag och mamma småprata om julen och lite andra saker, sen sa mamma "Nå gumman, jag tror vi har lite saker att ta itu med. Gå till ditt rum så kommer jag om tio minuter". När mamma sa så kändes det som om jag smalt ihop. Alldeles omtumlad i huvudet gick jag till badrummet och sen till mitt sovrum. Mamma lämnade sin hårborste på bordet kvällen innan så varje gång jag såg mig omkring i mitt rum kunde jag se den. Jag tog upp den och gick till min säng. Tog av mig jeansen, slängde dom på en stol i hörnet och satte mig på sängen. Min stjärt kändes varm mot mitt sängöverkast och jag undrade hur mycket varmare den skulle bli om några minuter.
Jag höll i mammas hårborste och studerade den noggrant. Det är en nästan helt klar elfenbensvit färgad kraftig plast sak med en stor oval baksida. Bara att hålla i den fick mina skinkor att dra ihop sig. Jag kom i håg att mamma köpte den för tör två år sedan då hon tyckte att jag var stor nog att ta lite smäll med en hårborste. Jag klappade lätt med borsten några gånger mot min handflata. Natten innan hade jag faktiskt gett mig själv en dask och det sved. Jag hoppades att nu när jag är äldre och större skulle inte hårborsten svida så mycket men i djupet av mitt hjärta var jag så rädd att jag hade fel. Att hålla i mammas hårborste skrämde mig fullständigt. Jag ville definitivt och absolut inte få min stjärt smiskad med detta vapen. Jag var mer än frestad att böna och be mamma glömma hela saken.
Men en hel massa olika saker gick igenom mitt huvud. Jag mindes alla olydigheter de senaste ett och ett halv åren, speciellt den senaste när jag kom hem två timmar försent med öl-andedräkt i baksätet på en polisbil. Så från djupet av mitt hjärta talade mitt samvete om för mig att förtjänade och behövde få smisk.
De tio minuterna hade gått. Mamma knackade på min dörr och kom in. Hon stängde dörren, kom fram till mig och satte sig bredvid mig på sängkanten. Vi pratade om många saker och varför jag skulle få smisk. Mamma sa att hon var ledsen att behöva ge mig smäll och det var verkligen inte något hon ville, med det var hennes föräldraansvar att straffa mig. Hon sa att detta smisk var länge försenat. Jag kände mig så skyldig och var så rädd att jag höll på att gå sönder. Så sa mamma "OK gumman" och sa åt mig att resa mig upp. När jag gjorde det skakade mina ben så illa att jag trodde de skulle ramla av. Det kändes som en knut i magen och en värk längre ner. Jag tror inte det var sexuellt, ärligt talat vet jag inte vad det var.
Mamma klappade på sina knän, och så la jag mig över hennes knä, lät armarna ligga framåt vilande mot sängen och så tog jag ett djupt andetag. Mitt ansikte låg mot sängöverkastet och när jag vred huvudet såg jag mina gamla djur som låg stuvade på en hylla, stirrande och leende. Jag borde ha skrattat att ha en sån publik men jag var alldeles för rädd. När mamma mjukt rättade till mitt läge över hennes knä och tog ett grepp med vänstra handen över min midja kände jag mig så otroligt hjälplös. Min stjärt tillhörde inte mig den tillhörde min mamma. Höll ett stadigt tag på ryggen på mig så jag kunde inte se vad som hände. Det gjorde allt ännu läskigare. Jag började andas djupt och mina armar började också skaka.
Mamma la en hand på min bakdel och frågade" Du förstår väl varför du ska få smisk, eller hur? Ja, svarade jag nervöst. Sedan började hon ge mig smisk genom sovlinnet. Daskarna sved ordentligt, inte fruktansvärt, men de kändes definitivt. varje klatsch fick mig att ”0w” och mamma värmde upp min stjärt över hela skinkorna. Hon smällde mig inte så värst länge och jag grät egentligen inget speciellt men jag snyftade. När mamma slutade fick jag tid att tänka lite. Den logiska delen av minhjärna frågade "Varför bad jag om det här? Jag är 17, om två månader 18, det är idiotiskt!" Men den känslomässiga delen kände det som om jag var 15 igen och just får en välförtjänt omgång smisk på stjärten. När mamma drog upp baksidan av mitt sovlinne och exponerade min stjärt kände jag mig fruktansvärt skamsen men när jag därefter fick stjärten blottad och bar, när trosorna drogs ner kände jag mig verkligen som en olydig flicka.
Hon la en hand på ena skinkan, lyfte den och i nästa ögonblick började klatscharna på riktigt. Mamma smiskade hela stjärten, alla runda delar fick daskar. Mamma smiskar inte i ett regelbundet mönster, hon smiskar en skinka, sedan den andra några klatschar, sen en där och två där. Hon blandar snabba hårda daskar med långsamma hårdare daskar och hon lägger också till långsamma eller snabba riktigt hårda klatschar. Jag vet aldrig var klatscharna ska landa. Medans mammas hand sved och brände min stjärt, krängde jag och vred och sparkade. Jag bad och vädjade och "snälla" och lovade att sköta mig och vara lydig för alltid. Efter den första serien av riktigt hårda klatschar grät jag. Jag kunde inte tänka. Jag antar att den otroliga svedan kortslöt min hjärna. Jag bara skrek alla saker som, antar jag, alla tonårsflickor skriker när dom får smäll.
När mitt "handsmisk" slutade grät jag verkligen ordentligt. Jag sa till mamma att jag bad om ursäkt (och tro mig, jag menade verkligen det på fullaste allvar). Tårar rann nerför mitt ansikte och det kom snor ur näsan. Håret som hängde över mitt ansikte blev riktigt nedsölat. Mamma väntade kanske en halv minut så att "handsmisket" kunde sjunka in och jag kunde lugna ner mig lite. Sedan kände jag henne placera hårborsten på min stjärt. Precis som vilken olydig tjej som helst bad jag för allt jag var värd att hon inte skulle använda borsten, utan smälla mig med handen igen. Mamma förklarade strängt att hon gjorde detta för mitt eget bästa, att detta skulle göra mig mer ansvarsfull och få mig att sköta mig. Jag kände hårborsten lämna ena skinkan och skrek "MAMMA NEEJ". Sedan landade den första smällen mot min stjärt.
Det som följde var ett tio femtontal dova smällar med hårborsten när den hårda plasten landade på min mjuka hud som försäkrade att jag var en mycket ångerfull flicka och mina runda skinkor helt och håller flammande röda.
Efteråt när det äntligen var över fick jag gråtande resa mig upp och fick ett förmanande men samtidigt tröstande förmaningstal av mamma som nu hoppades att det här skulle ge mig en god läxa. Hon gav mig en förlåtande kram och jag fick göra i ordning mig för dagen.
Resten av dagen fick jag inte träffa Lena och Mickan som jag kanske tänkt göra och inte ens Alexander. Jag tillbringade en lång stund i badrummet i skam och snyftande och kunde själv se hur en straffad flicka ser ut med hjälp av spegeln. Sen duschade jag länge, klädde på mig strumpbyxor, leggings, långtröja, skinnjacka och svarta stövlar och följde med mamma till en kusin som flyttat till egen lägenhet. Det blev glögg och prat och hela dagen påminde mig min bak om skammen att förtjäna smisk när man snart är 18. Min kusin Anna som var värdinna är 22 , 4-5 år äldre. Ålderskillnaden kändes milsvid denna dag. Hon i egen lägenhet. Jag över mammas knä igen.
När vi kom hem slutade dagen klockan 8 för min del medan dom andra kollade på TV.
"Flickor som fått smisk ska tidigt i säng" var också något som fortfarande gällde till min stora genans inför småsystrarna allra mest.
När jag hade hjälpt till med disken efter middagen vid 8 tiden sa mamma sådär självklart "Då kan du göra dig i ordning för att gå och lägga dig gumman". Jag svarade kort med ett "okej" men tillräckligt surt för att ändå vara en protest och tillräckligt diskret för att inte resten av familjen skulle höra att jag skickades i säng. Nelly var uppe på sitt rum och pappa satt vid Tv:n i vardagsrummet.
Jag gick in på mitt rum och klädde av mig. Tog ur tofsen i håret och tittade en stund på min nakna i kropp i spegeln. Jag kunde se hur rodnaden på skinkorna hade bleknat, fast i minnet sved de lika mycket fortfarande och minnet om vad som hänt denna morgon hade inte heller bleknat det minsta. Det kommer dröja länge innan dessa minnen bleknar. Jag fortsatte att ta god tid på mig med mina förberedelser för mitt ofrivilliga barnsliga sänggående. Sen trädde jag på mig sovlinnet över min nakna kropp och gick in till badrummet. Jag tog god tid på mig med allt. Även min badrumstid. Som om mitt sänggående skulle kunna dras ut på och vara som en vanlig dag då jag självmant går tidigt i säng. Så gick jag tillbaka till mitt rum och hämtade datorn och mobilen, och gick (som den oskrivna regeln är vid tidig sänggång) för att lämna ifrån mig dom till mamma som stod i köket och strök kläder. "Du kan lägga dem på bänken där" sa mamma och pekade på skåpet med fotografierna. Innan jag la ifrån mig mobilen började jag kolla några mess som jag missat. Men mamma måste ha retat sig något på min nonchalanta attityd och mitt sölande. Plötsligt gjorde mammas handflata ett överraskande, distinkt och beslutsamt "återbesök" på min tunt klädda bakdel. KLATSCH!! ”I SÄNG NU!" Chockad hoppade jag till och fick fart på fötterna rakaste vägen till mitt rum. Något mellanting mellan en bestämd klapp och dask var det som fortplantade sig in i mitt redan förödmjukande tillstånd och ökade på mina känslor av skam och barnslighet. Klatschen fick också min ena skinka att dallra en kort stund eftersom jag var troslös under linnet och det hördes faktiskt som om den träffade min bara stjärt.
Daskens efterföljande känslor och förnimmelser följde med mig ända ner under täcket och blev en påminnelse om hur denna dag hade börjat - och slutat. Inte för att jag behövde mer påminnelser. Jag släckte lampan och i mörkret kunde jag skönja min leende hund på hyllan. Såg han skadeglad ut? "Gillar du att se på när tjejer får smäll" ville jag fråga.
Efter en stund hörde och såg jag att mamma öppnade dörren till mitt rum på glänt för att se efter att jag släckt. Hon lät dörren vara kvar på glänt. Jag hatade redan nu ögonblicket då Nelly skulle fråga "Varför har Regina gått och lagt sig så tidigt?" och mammas svar" För att hon gjorde några riktiga dumheter för några dagar sen och fått smisk för det idag". Sen skulle det bli tyst men jag kunde ana Nellys fascination och skräckblandade nyfikenhet. Jag avskydde att Nelly fick reda på att jag fortfarande fick smisk. Och dessutom fått gå och lägga mig. Visst hon får väl också ibland. Men det spelar ingen roll.
Jag var ändå mycket lättad över att dagen var över och kände att jag förtjänat allt detta. Mest grälade jag på mig själv som försatt mig i den här situationen och jag lovade att aldrig mer ge mamma anledning att ge mig smisk på stjärten. Nu när jag snart var 18.
Jag längtade plötsligt efter Alexander och skulle gå och titta på när han spelade en basketmatch i morgon. Som skulle bli en helt vanlig dag. Utan att gå omkring och oroa mig för ett kommande straff.
P.S Så här ett halvår efter att jag började skriva om denna pinsamma händelse kan jag säga att jag klarat av mitt löfte att aldrig mer ge mamma anledning att ge mig smisk. (I alla fall hållit henne ovetande om "förbjudna saker").
Men en gång var det nära och då varnade hon mig med: "Bara för att flickor som bor hemma hos mamma och pappa fyller år gör dem inte immuna mot att få smisk! Om du nu tror det!"
Det sa hon nog för att jag hade börjat tänja på gränserna och kanske inbilla mig att eftersom jag nu är 18 så slipper jag sånt (tydligen inte så länge jag bor under mammas och pappas tak typ). Men jag tänker fortsätta med att inte göra dumheter åren jag bor kvar hemma. Jag har strulat ganska mycket och gjort mycket dumma saker. För det är bra på en massa andra kärleksfulla sätt att bo hemma också förstås. Får massor med kärlek! Men ibland drömmer jag om hur det skulle vara att flytta ihop med Alexander och så kan jag fantisera och undra om han är en kille som skulle kunna ge mig smisk om han blev riktigt sur. Men det är bara en fantasi som jag inte vet om jag skulle vilja uppleva i verkligheten.