På en ö i Karibiska havet är spöstraff ännu i bruk. Dessa verkställs offentligt på byns torg och är mycket välbesökta av åskådare. Den som är dömd till spöstraff måste klä sig helt naken och binds därefter fast i en piskbänk. Handlederna och benen binds fast med breda läderremmar så att den piskade inte kan röra på sig.
Männen får sina ben hopbundna strax ovanför knäna medan däremot kvinnorna binds fast så att deras ben är särade. Detta för att skydda männens könsdelar. För kvinnor är det mycket förödmjukande att ligga där med rumpan i luften och veta att alla kan se deras privata könsdelar.
Spöstraffet verkställs av byns officiella piskare och den ges med ett smidigt rottingspö. Efter ett sådant straff kan den piskade inte sitta ordentligt på två eller tre veckor och märkena sitter kvar kanske en månad.
Samuel Johnston var mycket bekymrad av att hans dotter, Belinda, inte hade nån friare. Sedan fick han en idé. Han övertalade sin vän, butiksägaren Jack Bennet att skylla Belinda för snatteri. Några dagar senare fick Belinda ett brev där hon befalldes at infinna sig i domstolen nästa lördag klockan 12.
Åklagaren läste upp anklagelsen och domaren dömde henne till trettio rapp av rottingen. Belinda vädjade och sade att hon inte hade gjort sig skyldig till något snatteri. Då sade domaren att jaså, du säger emot. Då blir det femtio rapp.
Domen verkställdes samma dag efter att dom andra åklagade fått sina domar. Det var förutom Belinda två kvinnor och två män som dömdes till spöstraff. Den ena kvinnan dömdes för snatteri och den andra för att ha lämnat elräkningen obetald. Båda männen dömdes för obetalda räkningar.
Först fick dom båda männen sitt spöstraff och sedan dom båda kvinnorna. Männen fick vardera femtio hårda rapp och kvinnorna trettio och fyrtio rapp. Belindas tur kom således till sist. Publiken klappade sina händer och skrek förtjusande uppmaningar till piskaren. Det var främst män som njöt av att se en kvinna få spöstraff men även många kvinnor fann det upphetsande att se en annan kvinna straffas av rottingen. Deras män var också upphetsade och gav efteråt en god omgång med rottingen på sina hustruns bakdelar.
Belinda leddes fram till piskbänken. Hon darrade av rädsla för den kommande smärtan. Hon hade sett och hört hur dom båda kvinnorna hade skrikit och förtvivlat sparkat med benen under bestraffningen. Den ena kvinnan hade bett att få rappen längre ner eftersom rottingen ibland träffade hennes ömtåliga stjärthål.
Piskaren sade att hon fick ta emot rappen där dom landade. Han var den enda som bestämde över detta.
Belinda blev sen fastbunden liksom dom andra som hade lidit sitt spöstraff. Piskaren höjde sin rotting högt och lät den smälla med kraft mitt på Belindas rumpa. Hon gav ut ett skrik och grät och skrek under hela bestraffningen.
Belinda hade också en välutvecklad rumpa, rund och fast. När hon avtjänat sitt straff fick alla piskade klä på sig och avlägsna sig.
Under dom följande dagarna framträdde flera friare till Belinda. Detta var hela syftet med vad hennes pappa hade gjort. Så att alla unga män i byn fick se hur fin rumpa hon hade. Belinda svarade ja till en av friarna, Tom, och dom gifte sig. Gissa bara om Belinda därefter ofta fick smaka av sin mans rotting. Hon lärde sig njuta av detta och fick några gånger en orgasm under spöstraffet.
Detta att få smaka av sin mans rotting var förövrigt inte ovanligt på ön. Kvinnorna måste bara foga sig efter detta för att mannen alltid kunde skylla sin hustru för olydnad och detta straffades med ett offentligt spöstraff på byns torg. Straffet för olydnad mot sin man var femtio hårda rapp med rottingen. För att undgå detta, måste kvinnan bara foga sig i det att hennes man tuktade henne med sin rotting.